När jag ser tillbaka på vad jag sa för så länge sen, allt hopp och alla drömmar jag hade, har jag insett att om att få saker att bli som man vill att det ska bli är ett mått på ett framgångsrikt liv. Då skulle vissa mena att jag har misslyckats. Det viktiga är att inte vara bitter över livets besvikelser. Lär dig att släppa det förflutna och inse att varje dag är inte solig. Och när du är vilse i mörkrets hopplösheter, kom ihåg att det bara är under nattens mörker som man kan se stjärnorna och de stjärnorna visar dig vägen hem. Så var inte rädd för att göra misstag, att snubbla och falla. För under större delen av tiden..kommer de största belöningarna från att göra det som skrämmer en mest. Kanske du inte får allt du önskar dig. Kanske du får mer än vad du nånsin föreställt dig. Vem vet vart ditt liv tar dig? Vägen är lång, och i slutändan är resan målet.

Det mesta av livet är som en serie bilder. De passerar som städer på motorvägen. Men ibland så fångas man av ögonblicket och man vet att det är mer än bara en flyktig bild. Man vet att det ögonblicket..varje del av det, kommer att leva för evigt.

Vi lägger ut brödsmulor så att vi hittar hem igen, för det vore hemskt om vi gick vilse. I år gick jag vilse. Och att gå vilse på färden är beklagligt. Men att glömma orsaken till färden, är ett ännu värre öde. Färden varade i åtta månader. Ibland reste jag ensam. Ibland styrdes jag av andra..och folk stal mitt hjärta. Men det var inte jag som nådde fram till slutdestinationen. Det var nån helt annan. När man tappar bort sig själv har man två val. Hitta den du var förut, eller låt henne försvinna. För ibland..måste man se på sig själv utifrån och minnas den man egentligen skulle vara. Den man ville vara. Den man är.

igår lite senare på kvällen kom det ännu mer folk och flög saker hit och dit, mycket prat skratt sång och gitarrspelande, sen då alla var tysta sa per: nää nu tar jag mig en till och sätter mig bredvid linnea här!! och påväg till mig i soffan håller han på att välta granen och puttar bort bordet typ en mil, han hade ju druckit en aning då men;) sen sätter han sig bredvid mig och ska fråga hur det gick med sprickan jag fick i bröstbenet för ett tag sen då jag var med i en olycka, då säger han såhär:
du linnea, hur är det med brösten? eller nae inte brösten men..du vet där? du vart ju spräckt? eller alltså, ja men du vet.

 jag annie och marcus höll seriöst på att dö av skratt, egentligen sa han ju inget fel men det lät så jävla kul:$ Men kvällen vart väl lyckad tror jag, mamma var iallafall glad;D förutom med allt som gick sönder då men;) sen gick jag marcus och annie ner och såg wrong turn den var bra, sen mitt i filmen fick jag näsblod wihoo! har ju tamefan näsblod 4 gånger per dag:O börjar kännas lite..uttjatat. har det nu också, börjar undra vad som är fel:S

idag fyller mamma år, så vi har grattat henne hela dagen:) Cissi och Emma kom förbi ett tag idag och nu är per rolle och kicki här=) Tyvärr har inte jag gjort klart mammas persent än:(..men jag ska försöka göra klart den så fort som möjligt!:) Ska försöka få mig ut i bilen ett tag också, om det blir av så ska vi köra bilkurragömma;) kommer bli bra:)

I don't know why I did the things I did and I don't know why I said the things I said, I didn't really mean to hurt you and I didn't wanna see you go but you walked out that door and I swore that I didn't care but I lost everything.