Jag har länge undrat över hur en människa, som påstår älska en, kan slänga så mycket skit och så många lögner rakt upp i ansiktet på en. Hur man kan påstå älska en människa, då man i själva verket älskar en helt annan individ. Eller kan man älska mer än en person samtidigt? Hur människor kan vara med en annan under ett förhållande. Hur vissa människor kan leva med dem själva efter vissa beslut de tagit. Hur man kan gå omkring, dag in och dag ut, med att försöka krossa någon totalt. Hur man kan känna glädjen rusa i kroppen medans man vet, så väl, att en människa faller i bitar, på grund av en själv.

Jag har varit i miljontals bitar, på grund av en enda människa. För att jag lät den personen sakta men säkert förstöra mig. Mitt självförtroende och mitt psyke. Jag insåg vilka konsekvenser jag skulle få möta, men aldrig trodde jag att det skulle vara så jobbigt, så som det varit. Som om personen inte skulle tro att sanningen tillslut skulle komma fram, bit för bit. Som om jag inte skulle kunna lägga detta helvete till pussel klart, som om jag aldrig någonsin skulle förstå?

Aldrig igen ska jag låta en människa få förstöra mig på det sättet jag en gång blivit förstörd av. Aldrig ska jag låta någon ta allting ifrån mig, varenda liten sak jag haft i min ägo. Sakta men säkert sopar jag ihop delarna av mig själv, de miljoner delar jag var från början, börjar bli allt mindre och mindre. Jag ska lära mig älska mig själv, för det är jag värd. Det är alla värda. Från och med idag.

Jag är starkare än då, jag är starkare än jag någon sin varit, och jag är starkare än Du.